Medelhavsvärme var på ingående, läste jag i tidningarna - så då var det läge för ett nytt stugbesök med främsta uppgift  att färdigställa räcket till min lilla "altan". Det stora jobbet med att fästa stolpar hade jag ju redan gjort, så vad som nu återstod var att fästa en överliggare på dessa stolpar (och något mellan golvet och överliggaren). Eftersom jag hade bestämt mig för att göra det så enkelt som möjligt (inga påkostade lösningar) blev det en lösning med sisalrep - om dessa kommer att stå emot väder och vind lär snart visa sig. Fungerar det inte får jag hitta på en annan lösning.

Det tog några timmar (inklusive materialtransport) innan allt var på plats - det blev i stort sett som jag hade tänkt mig. Jag skruvade också fast några solcellslampor på räcket; de lyste trevligt när mörkret föll. Nästa år kanske jag målar hela räcket i någon trevlig färg (impregnerat trä bör ju som bekant få vila något år eller så innan det målas).

När jag var färdig med arbetet och städade undan blev jag stungen i handflatan av en geting - jäklar så ont det gjorde! Det måste ha varit någon gång i min barndom det senast hände. Underligt nog hände det på precis samma ställe där jag tog kål på ett helt getingbo förra sommaren - tanken slog mig att just denna geting väntat sedan dess på att få hämnd. Svullnaden och smärtan håller som tur är på att avta nu.

Fågellivet är i full gång - det är fågelsång och kvitter från soluppgång till solnedgång. Mina holkar verkar ha fått hyresgäster, trots att jag inte hunnit städa ur dem denna vår (och nu är det ju för sent att göra det).Det är speciellt trevligt att se den svartvita flugsnapparen återvända år efter år - den har ju flyttat söderut under vinterhalvåret. 

Marken är täckt av gullvivor och vitsippor - nu känns det som om sommaren inte är långt borta

Påsken kom och med den det vackra vädret - det blev således ett nytt stugbesök. Tanken var att denna gång inte vila utan att påbörja byggandet av ett räcke runt mitt nyuppförda trädäck. Jag hann dock slumra till i solstolen några minuter.

Det gick förvånansvärt lätt med arbetet; efter några timmar med mätande, borrande och skruvande var de åttkantiga stolparna på plats - och det verkar vara tillräckligt stabilt för sitt syfte. Att det var behagligt väder gjorde förstås sitt till att arbetet gick så pass snabbt. Nu återstår "bara" att bestämma utformningen av själva räcket; det lutar åt en enkel konstruktion med längsgående ribbor. Jag vill ju att räcket ska "smälta in i naturen" genom att se tämligen obearbetat ut...

Fågelmaten var naturligtvis slut, så jag fyllde på med mer frön, talgbollar och jordnötssmör. Fåglarna har verkligen vaknat till liv nu - det är fågelsång nästan dygnet runt. Fåglarna har också påbörjat inredningen av holkarna - de plockar bland annat mjuk mossa där de kan. 

Till min glädje kom en flock tranor flygande över stugan, ystert trumpetande - ett säkert vårtecken!

Även insekterna har vaknat till liv - det är gott om fjärliar och humlor som besöker de (än så länge) fåtaliga blommor som tittar fram. När jag kom till stugan på fredagen låg det ett snötäcke kvar på halva tomten; efter två dagar med solsken smälte det bort. Nu tror jag inte på mer snö denna vår.

Efter några vintriga dagar tittade solen fram igen - så jag beslöt mig för ett nytt stugbesök. Det var mer snö nu än vid förra besöket, men den försvinner snabbt. Det är ännu för tidigt med utomhusarbete, så det blev mest vila även denna gång.

Jag åkte till Granngården (jag tyckte bättre om namnet Lantmännen) och inhandlade ett antal "oktagonala" staketstolpar; alltså stolpar som har åtta kanter i stället för att vara runda. Jag har fått en idé om att de kan passa bra när jag ska göra ett räcke runt mitt nya trädäck/altan - staketstolpar ser lite mer primitivt/rustikt ut, tänker jag. Stugan är ju timrad så det borde passa ihop.

Apropå timrad - jag tittade närmare på en av syllstockarna och insåg att den borde åtgärdas; virket är murket och jag vill ju inte att stugan ska sjunka ihop i ett hörn. Jag ska kontakta snickaren som byggde trädäcket för ett kostnadsförslag. Stugan har ju stått på platsen sedan 1967, så det är kanske ofrånkomligt att väder och vind har satt sina spår.

Fåglarna fick påfyllning med frön och jordnötter - det är avkopplande att sitta och se alla arter som besöker fågelmatningen. Numera känner jag igen de flesta av de bevingade varelserna.

Det har varit en konstig vinter i år - omväxlande några dagar med snö och kyla, följt av dagar med regn och blåst. Eftersom vädret (tillfälligt) är lite mildare passade det bra med ett snabbesök  för att konrollera att allt är som det ska i stugan.

Det var inte mycket snö kvar i omgivningarma; jag tror dock inte att vintern är förbi än - det kommer säkerligen dagar med snö och kyla framöver. Det är således ingen större idé att starta något utomhusprojekt än - det får vänta ett par månader. Att fylla på fågelmatningen med frö och talgbollar fick räcka som arbete. Ibland måste jag påminna mig själv om att syftet med att köpa stugan främst var att bara koppla av så mycket som möjligt.

Det kanske är lika bra att mina fysiska krafter numera sätter stopp för allför vidlyftiga projekt... 

Det blev äntligen vinter vid stugan, men det dröjde ända tills årets sista skälvande dagar. Jag gjorde ett snabbesök för att kontrollera att allt var som det skulle - och förstås för påfyllning av fågelmat. Det började snöa lite lätt precis när jag anlände till stugan och fortsatte sedan snöa under kvällen och natten. Det var ett riktigt vackert vinterlandskap när jag vaknade nästa morgon.

Nu blir det inget stugbesök förrän nästa år - förhoppningsvis kommer snön att ligga kvar ett bra tag. Det blir så mycket ljusare - bildligt och bokstavligt - vid stugbesöken när marken lyser vit.

Det såg ut att bli milt väder några dagar framöver, så jag gjorde ett nytt stugbesök. Jag kom ihåg att jag glömt tömma dasstunnan vid det senaste stugbesöket, så det behövde göras - det är ju som bekant lättare att tömma den innan allting frusit. Jag ville också testa den nya åtelkamera jag köpt - tanken är att den ska registrera vilka djur som besöker stugan när jag inte är där. Hittils har jag sett rådjur och harar samt spår av älg och vildsvin (förutom alla fåglar då, men de lämnar ju inga större spår efter sig). Jag fyllde förstås även på fågelmatningen med talgbollar och nötter.

Tyvärr drog ett kallt regn in över området påföljande dag, så det blev hemfärd en dag tidigare än planerat. Jag föredrar alla gånger köldgrader - med snö - än ett grått och fuktigt väder. Nu känns i vart fall alla förberedelser inför den stundande vintern avklarade.

Den här dagen är det exakt sju år sedan jag köpte min lilla stuga - tiden har gått fort.

Sommaren är definitivt över - nu var det läge att förbereda stugan för kallare väder. Denna sista vecka i september passade utmärkt för den sysslan; mildväder och till och med lite sol. Det gick snabbt att koppla ur och ställa undan vattenpumpen, liksom att täcka över utemöbler och annat. Nu kan snön få falla som den vill (men jag anar att det kommer att dröja ett bra tag till dess).

Det enda ovanliga vid detta stugbesök var att en björk hade blåst ned, men denna gång stod björken inte på min tomt utan strax utanför. Däremot hade björken landat så att den hängde på elledningen som går till min stuga. Tur i oturen var att det inte var någon riktigt stor björk - i så fall hade den kanske rivit ned ledningen. Jag ringde i vart fall till markägaren som i sin tur kontaktade Vattenfall - och det tog inte lång tid innan en kille med motorsåg dök upp och sågade bort björken. Han förklarade att ledningen är ganska tålig i sig, men att det skyddande höljet kan skavas bort i liknande fall. Det är i vart fall en typ av ledning som Vattenfall inte längre sätter upp (den nuvarande ledningen har funnits minst 40 år tror jag).

Jag fyllde på fågelmatningen med frön, nötter och talgbollar - det känns egentligen lite för tidigt på säsongen, men fåglarna uppskattade serveringen. Nu har jag ju dessutom en altan där jag bekvämt kan sitta och beskåda den intensiva flygtrafiken.

Jag har tidigare berättat att jag beställt byggande av ett trädäck till stugan; den befintliga "altanen" bestående av mossbelupna stenplattor som lutar hit och dit känns väldigt liten och jag kände därför behov av en större yta. Den snickare jag beställt jobbet av ringde mig tidigt en tisdagsmorgon och berättade att hans mannar skulle kunna påbörja byggandet samma dag; efter att ha begrundat informationen några sekunder svarade jag att det gick bra, men att det skulle ta några timmar innan jag var på plats (det är cirka 12 mils väg hemifrån till stugan). 

När jag var väl på plats och slagit på elektriciteten satte snickarna igång med arbetet; när de avslutade för dagen efter fyra timmar var ramen i stort sett färdig. Påföljande dag lade de ut trallen och efter cirka sju timmar var det nya däcket färdigt. Det blev storleksmässigt som jag hade tänkt och känns mycket stabilt att gå på. Dessutom ligger däcket i plan med golvet inne i stugan, vilket är en fördel. Nu ska jag fundera på om jag ska sätta ett räcke runt däcket och i så fall hur det ska se ut.

Vädret var alldeles perfekt för utomhusarbete under dessa dagar - soligt men inte alltför varmt. Dessvärre var myggen otroligt påflugna; man vill ju gärna tro att de vid denna tid på året skulle helt ha försvunnit. Nätterna börjar bli lite småkyliga nu och det tar ett tag innan morgondimman lättar. Det är snart dags att göra allt klart för vintern.